Thoughts Of Tomorrow
…faith.doubt.wonder.confusion…Nu är det höst
Igår träffade jag Tim. Jag sa till honom: Har du märkt att det har blivit höst?
Jo, sa han, igår blev det det.
Jag funderade ett tag sen kom jag fram till att visst var det så. För precis i förrgår började vinden att lukta höst. Och solstrålarna orkar inte riktigt värma längre. Visst är det märkligt hur man så precis på dagen kan känna när det blir höst i Sverige. Sommaren är fort förbi, och nu kommer de långa mörka månaderna. Men det gör inte så mycket just nu, för jag har en spännande höst framför mig. Och den börjar imorrn.
Tillbaka till det normala
Livet har återgått till det normala igen efter att ha haft folk boendes på vår soffa i en vecka. Först var det den trevliga taiwanesen som bodde i Barcelona, sen den lite skummare tysken som bodde i Berlin. Men då har man provat det och jag har under veckan ätat både taiwanesisk, tysk och svensk mat.
Idag är första dagen på pride och jag känner mig ovanligt opepp. Helst av allt skulle jag vilja åka utomands, men resorna är dyra och vännerna är fattiga. Vi får se hur det blir helt enkelt. Ordning börjar det bli i lägenheten i alla fall. Jag är väldigt nöjd med min byrå, som har varit sommarens projekt. En ful, gammal, silvergrå byrå, som jag slängde på lite presentpapper på. Väldigt bra blev det faktiskt.
I lördags var det party i Stocksund och det var trevligt. Väldigt väldigt trevligt faktiskt. Så trevligt att jag inte kom igår fören vid halv fyra på eftermiddagen nån gång. Och som en människa kände jag mig inte fören runt sex tiden.
Idag ska jag slappa och tvätta en del. Och så ska jag grubbla vidare på om jag ska köpa dom där stövlarna från Din sko eller inte…
The toaster is on fire!
Oj vad fort en månad går. Såg att det var precis en månad sen jag skrev sist. Mycket har hänt. Jag har flyttat in med Fia i vår nya lägenhet. Vi har fått tapetsera lite men nu är det väldigt fint och vi börjar komma i ordning. Vi har blivit med både diskmaskin och tvättmaskin, vilket är väldigt skönt.
Jag har slutat jobbet, men har redan fått förfrågan om jag kan vicka (på min egen gamla tjänst) veckan innan skolan börjar, och det klart man ställer upp. Skolan börjar 17 augusti och jag tror det kommer bli skitbra. Måste bara fixa kurslitteraturen, det brukar kunna ta ett tag. Det enda jag är bekymrad över nu är fjällvandringen veckan efter skolans början, då vi ska bära vår egen packning och sova under vindskydd. Och med tanke på att jag slutade jobba pga ryggbesvär undrar jag hur det kommer gå att släpa runt på en tung ryggsäck i en vecka.
Idag har jag varit och seglat för första gången i mitt liv. Jag trodde jag skulle dö där ett tag när båten lutade som mest och var uppe på 40 grader eller nått, men på något mirakulöst sätt överlevde vi allihop. Jag träffade också en mycket sympatisk hund och hans inte fullt så sympatiska husse som ägde båten. Senare på kvällen mötte jag upp Shia, hon ska bo hos hos mig och Fia några dar eftersom jag i nått dumt ögonblick sa ja till det på couchsurfing. Men hon verkar också väldigt trevlig och sympatisk. Så nu får man snacka engelska för fullt. Och jag som kanske inte har full koll på min engelska och dess grammatik fäller kommentar som: ”The toaster is on fire!”. När det egentligen bara rykte lite från den. Men klockan är mycket och det finns en dag imorgon också. Så gonatt kanske…
Sämre har man ju mått
Det har hänt mycket senaste tiden och jag har flera gånger kommit på mig själv med att säga: ”Sämre har man ju mått”. Och visst tusan har man mått sämre. Jag har nyligen sagt upp mig från förskolan eftersom jag kommit in på Sigtuna Folkhögskola. Jag har fått en egen lägenhet, en trea på 79 kvm. Mycket händer, mycket är på gång. Och ändå har jag på senaste tiden haft ovanligt många ”lata mig i solen med öl/sprit omgiven av trevliga människor-tillfällen”. Och vid just sånna lata stunder i solen med en öl i handen passar kommentaren ”Ja, sämre har man ju mått” utmärkt.
Midsommar har nyligen firats på Värmdö och det var förbannat trevligt måste jag säga. Vi hade det nästan oförskämt bra. Det var trevligt folk, god mat, mycket sång och skratt och hyfsat väder. Midsommardagen, det vill säga idag, startades med frukost kl 8.47 (innan resten av Sverige hade vaknat) på en brygga i solen, med en inte allt för tråkig utsikt. Resten av dagen spenderades latandes i solen, på brygga, i hängmatta och solstol. Fy tusan vad bra man mår. Jag lyckades tom undvika bakfyllan trots en flaska rödtjut och fyra smirnoff ice dan innan. Jag är så jävla grym.
Kul ska det blir att flytta i alla fall. Flyttar ihop med Fia och vi är som två mellanmjölk, men det är en annan historia. Nu är det dags att ta itu med disk som står och gror på diskbänken. Men snart skaffar jag nog diskmaskin tror jag.
Vill åka hem från Västerås
Det är söndag, klockan är alldeles för tidigt och jag börjar bli ruggigt trött på det här med att kliva upp 7.30 när det är helg och man borde få sovmorgon.
Visst är det kul med läger, men jag börjar bli äldre uppenbarligen. Jag har mycket mer moderskänslor för konfirmanderna nu än vad jag har haft förut. Igår när en av dem döptes här på Finnåker stod jag där och grät trots övriga konfirmanders bristande intresse för min kamrat. Men det är väl min biologiska klocka som börjar ticka.
Snart ska jag bege mig till kapellet med fyra konfirmander och öva på Gabriellas sång. Inte för att det spelar så stor roll deras föräldrar kommer ändå tycka det är fint. Men bara för att de inte ska skämma ut sig.
Jag har väl mer eller inte bestämt mig för att säga upp mig och börja plugga till hösten förutsatt att jag kommer in. Vad mer finns att dryfta…
Jag är trött, saknar min säng, saknar en del personer och längtar som fan till Paris i sommar. Jag har en jacka som luktar lägereld, vilket jag tycker är lite småmysigt ändå. Jag har fått tre myggbett. Jag vill absolut inte gå till jobbet imorgon. Nu ska jag försöka hitta någon form av sista energi och jobba med konfirmandernas redovisning.
På väg mot Västerås
Sitter på bussen på väg till Finnåkers kursgård. Jag känner mig lite smått ringrostig på det här med konfirmander, men det är ju alltid trevligt med gratis mat i fyra dar. Och det var länge sen jag var på Finnåker så det ska bli kul att åka dit igen. Långledigt eftersom jag har tagit semster på fredagen men så mycket ledigt vet jag inte om det blir.
Att åka med Eds församling är också lite annorlunda, jag känner ju dem litegrann men det är ändå skillnad om man jämför med att åka med ett gäng som man har stötts och blötts med på många läger i Fresta. Så jag undrar lite vad jag gör här. Fast jag trodde ag ville jobba med konfirmander, att jag hade saknat det. Och dessutom tror jag det kan vara bra med nya gruppkonstalationer, bra att öva om det är det här jag vill jobba med när jag blir stor. Men det är redan två av ledarna som jag är irriterad på. Hur ska detta sluta. Men jag försöker vara positiv, det brukar ju bli bra. Det blir det ju alltid när jag är med.
….
Finns inte mycket att göra här på bussen. Konfirmanderna verkar glada och förväntansfulla och bussen stinker redan sourcream-chips. Hur har jag lyckats underhålla mig på bussar fullastade med konfirmander förut? Jag har redan kollat mail, jobbmail och facebook. Men det verkar inte vara så många som engagerar sig virtuellt på Kristi Flaxare. Nåväl…kan ju äta lite godis. Eller planera andakter.
En lite klarare morgon
Söndag och klockan ringer 10.30. Min plan från gårdagen var att gå i kyrkan men när jag släpar mig iväg till toaletten känner jag min inte helt hundra. Fyra glas vin och en öl dagen innan i Danderyd har gjort sitt och jag är inte pigg. Kryper ner i sängen igen, stänger av snooze-knappen på mobilen och tänker bestämt somna om och ge blanka fan i kyrkan.
Men sängen är plötsligt alldeles för varm och obekväm. Jag kliver upp, slänger i mig en macka och tänker att det kanske ger något att gå till kyrkan i alla fall.
Regn på vägen dit och jag undrar vad jag håller på med egentligen. Men väl inne i Edsbergskyrkan som jag aldrig har gillat, fylls jag av ett lugn. Det är ganska mycket folk för ovanlighetens skull. Konfirmander, pensionärer, barn, Mariakören, vilket består av tre barn i kanske 11-års åldern som sjöng förjävligt. Men det var trevligt ändå. Och prästen Ingrid Malm har som vanligt en väldigt bra predikan som berör och det känns verkligen som att hon talar till just mig. Hon nämner citat ur Hjalmar Söderbergs ”Doktor glas” som t ex
”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. ”
och
“Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad.”
och det är så sant. Något annat bra hon sa var att ”Kärlek är själens sätt att kunna andas.” Det tåls att fundera över ett slag.
Men trött som jag är lyckas jag såklart inte ta mig igenom gudstjänsten helt smärtfritt. Utan under nattvarden råkar jag doppa ner en hårslinga i nattvardskalken. Men jag tänker att Jesus är ju helande och vårdande för själen och det är precis vad mitt hår också kan behöva.
Jag undrar alltid hur det kommer sig att allt känns lite klarare när jag kommer från kyrkan. Så även idag. Regnet är förbi och solen strålar. Och jag känner att jag har fått nya krafter och hoppas att de ska räcka hela veckan.
Nu är det dags för lite efterlängtad brunch med pannkakor, jordgubbar och äggröra.
Götlaborg
Är äntligen på väg tillbaka till mitt älskade Stockholm, efter en låååång långhelg i Göteborg. Befinner mig på Landvetter och passade nyligen säkerhetskontrollen och det tog en jävla tid. Glömde bort den där lilla detaljen att man inte ska ha nitskärp med dubbla rader kedjor när man flyger. Det kan ju vara bomber!
Helgen var lyckad. Ganska jättelyckad faktiskt. Lite bitter för att det inte blev någon hotellfrukost på Scandic Ruby, men det får vi ta nästa gång helt enkelt. Troligen Sveriges bästa frukostbuffé för 130 spänn är hel klart värt mödan att åka från Kviberg till Avenyn tidigt på morgonen.
Däremot spenderade jag och Hanna helgen med många andra trevliga aktiviteter. Torsdag kväll/natt drog vi iväg till Biskop alldeles för sent och kom inte hem fören strax efter fem på morgonen, gick och la oss runt sex. Vi släpade oss upp vid tolv och bestämde oss för att åka till Liseberg eftersom det har öppnat och solen strålade. Med risk för att få slåss med barnfamiljer, vilket visade sig inte var så farligt eftersom vi inte kom till Liseberg fören runt halv fyratiden och då hade många barn redan tröttnat.
Fredagkväll blev det fest igen, denna gången någonstans hos någon som jag inte kände, men det var trevligt och väldigt tropiskt. Chill med öl i en lägenhet och dansgolv i lägenheten under. Som att gå på krogen fast dricka och mat ingick.
Lördag när vi vågade oss ut till stan igen dagen efter alla demonstrationer, var vi ju tvugna att shoppa lite. Som vanligt var det mest jag som storshoppade och Hanna som var det moraliska stödet. Av någon dum anledning köpte jag en stor iskrossare på Lagerhaus, varför jag inte köpte det i Stockholm istället förblir ett mysterium.
Fest igen på lördag kväll såklart. Också mycket trevligt, och vi avslutade kvällen med Sticky Fingers och slutligen donken.
Imorse lyckades vi släpa oss upp, mycket slitna, för att ta oss till Bergsjön halv elva och gå på gudstjänst. Det tycker jag var mycket duktigt av oss efter fest tre dagar i rad. Helgen avslutadet med en snabb sväng på Kvibergs marknad. Där jag hittade efterlängtade Converse-kopior för bara 120 kr. Ett bra fynd.
Ikväll kommer jag vara jättetrött och förhoppningsvis, om det blir som jag vill, äta pizza med en god vän. Men det återstår att se.
Men man kanske skulle boarda planet nu. Hejdå Göteborg, vi ses igen nån gång!
Vårpremiär
Mitt engagemang på bloggen är inte så stort. Jobbet tar upp mycket tid och jag är ofta helt slut på kvällarna när jag kommer hem. Jag har börjat vela fram och tillbaka om huruvida jg ska fortsätta jobba eller börja plugga i höst.
När jag inte jobbar, för det händer ibland, är jag fruktansvärt upptagen med att vara social eller åka bort. När jag är virtuellt aktiv går den tiden också oftast till att vara social, med vänner som jag kanske inte har lika nära.
Det som känns bra nu är i alla fall dels att sommaren verkar vara på väg och jag har i princip kommit på allt som jag vill plugga. Tre år på Sigtuna folkhögskola och läsa fritidsledare och församlingspedagog, sen nån form av linje i psykodrama. Vilket sammanlagt är studier på ca 5 år. Det är sådär lagom. Om jag är riktigt ambisiös ska jag försöka kombinera fritidsledarelinjen med psykodraman eftersom det blir billigare. Men jag vill minnas att jag aldrig brann speciellt mycket för skolan, men kanske är det skilland när man läser nått man är intresserad av.
Det är lördag och snart ska jag åka bort igen. Förra veckan var jag i Umeå, nästa helg blir det Götet men den här helgen väntar en Banditkryssning med Silja Galaxy, som jag fasar lite för men också ser fram lite emot. Framförallt så kan man ju köpa billig sprit, det är ju alltid kul. Jag ska också passa på att köpa belgisk choklad, sen har jag nog inget mer på inköpslistan. Ska se om jag kan övertala min snåla vänner att äta mat på båten nån gång också. 23 timmar på en färja utan käk känns sådär…
Igår välkomnade jag våren med två premiärer. Jag åt frukost på en solig balkong och jag cyklade på min nya cykel. Nu kan jag börja cykla till jobbet och spara 700 istället för att köpa busskort.
Men nu dags att manikyrera naglar.
Weekend till Japan
Tog en tripp till Yasuragi Hasseludden med mamma i helgen. Först stannade vi till i Sjöstaden för att äta lunch på Max. Men det var så varmt ute att vi bestämde oss för att gå ut och sätta oss på en bänk. Det kändes nästan som att vara utomlands när man kunde sitta i solen och titta på de moderna, nybyggda husen som finns i sjöstaden.
Tog en sväng förbi Sjöstadskapellet också. En väldigt spännande byggnad. Ser ut som en trevåningsglaskub. Men den passar väldigt bra i Hammarby Sjöstad där alla byggnader är så moderna. Den var både fin och praktisk på insidan och jag skulle vilja gå på någon gudstjänst där nån gång. Jag gillar framförallt altartavlan, det var ett fönster.
Yasuragi var en väldigt intressant upplevelse. Man fick en yukata (som en japansk morgonrock) och ett par tofflor när man kom dit som man fick gå runt i hela helgen. Välidgt skönt att slippa tänka på vad man skulle ha på sig. Det fanns behandlingar man kunde göra som på ett vanligt spa men de kostade så mycket så vi struntade i dem. Vi hade fullt upp ändå.
På lördagen gick vi på SeiTai och Zenmeditation, sen badade vi utomhus i den uppvärmda poolen och efter det fick vi en fyra rätters japansk middag. Jag är ju inget stort fan av japansk mat och tyckte nog att efterrätten var godast. När vi väl kom från middagen var klockan nästan 22.30 då orkade vi inte göra så mycket mer.
På söndagen började vi med frukost buffé, som var god med inte lika god som på Scandic Rubinen i Göteborg, det är den bästa frukosten jag någonsin ätit. Efter frukosten när man fortfarande befann sig i paltkoma var det dags för Qi Gong, en väldigt bra morgongympa måste jag säga. Vi hade lite paus ett tag när vi tog lite te och frukt från just Te och frukt-buffén som alltid fanns där och sen gick vi till affären och tittade lite. Det fanns mycket man skulle vilja köpa men jag nöjde mig med en bok om hur man hittar lugn i vardagen. Efter det gick vi på sista passet som var Do In, en sorts självmassage som jag var ytterst skeptisk till, men det visade sig vara ganska ok.
Nu har jag kommit hem och är tillbaka i vardagen med jobb som måste göras innan måndagmorgon. Men jag avslutade Japan-helgen med att läsa Robins blogg om hur han har det i Japan där han ska vara i nio månader, läskigt tycker jag. Skulle jag åka till Japan skulle jag nog svälta ihjäl.
