Tog en tripp förbi Fresta K:a igår, mässa och fika med gammalt och nytt KU-folk. Av någon anledning lyckades Fia lura med mig på ett tio veckors långt träningsprogram. Det var nått hon skulle göra i skolan och jag ställde upp som frivillig eftersom jag behöver träna och det här kanske ger mig motivation nog att faktiskt ta itu med det också. Hon ställde lite frågor om vad jag ville få ut av det och lite annat. Det kändes nästan som att vara hos en riktig sjukgymnast fast jag hade en tekopp i handen.
Jag tänkte kalla det ”Projekt känd och smal”, taget ur Hipp hipp. Känd och smal är Tiffany Perssons livsmål. Jag kommer nog varken att bli speciellt känd eller inte så mycket smalare, men man vet aldrig. Jag ska prata lite mer med Fia och sen ska jag väl försöka vara i full gång med att träna i tio veckor. Förhoppningsvis har jag fått lite starkare rygg och lite bättre kondition efter det. Men vi får se.

Klockan är snart 02.30, det har ganska nyligen blivit fredag. Ligger på golvet i badrummet. På den smutsiga badrumsmattan som är full av mina hårstrån och svart strumpludd. Jag konstaterar att den borde dammsugas eller slängas. Tittar upp i taket. Hör att grannen ovanför fortfarande är vaken. Undrar varför han fortfarande är vaken. Har inte han ett jobb som alla andra.
Det är kallt. Jag skakar lite, men orkar inte sträcka mig efter morgonrocken som hänger på krogen ovanför toaletten. Så långt upp dit. Jag börjar få ont i ryggen av det hårda golvet. Vänder mig till sidoläge, men det hjälper inte.
Jag satt upp nyss. Satt och räknade tårna på min ena fot 1…2..3..4…5 om och om igen. Men nu ligger jag ner. Jag tröttnade på att stirra ner i toalettstolen. Titta på det röd/brunfärgade vattnet och klumparna som simmade runt. Jag borde kanske spola. Sätter mig upp, tar lite papper och snyter mig. Rosa snor som bränner lite. Jag spyr alltid genom näsan. Det är så äckligt. Jag kan stå ut med att spy men inte genom näsan. Slänger pappret i toastolen, det blir blött, rosafärgat. Jag stänger locket, spolar. Hejdå äckliga spya.
Det värker i magen. Ett glas vatten kanske hjälper. Lyckas släpa mig ut i köket och hälla upp ett glas kallt vatten. Tar med mig det tillbaka till badrummet. Det är lika bra att sätta sig på mattan igen där jag har slagit läger ett tag nu. Dricker, men känner att magen genast gör uppror. En stund senare kommer det upp igen. I kräkomgång nummer tre. Det går lättare den här gången. Inte så mycket klumpar och stark magsyra, mest vatten. Jag sitter stilla ett tag och blundar. Känner hur trött jag är. Tar lite toapapper, torkar mig runt munnen, snyter mig. Jag hatar att spy genom näsan. Slänger pappret i toastolen. Spolar. Jag orkar inte mer nu. Jag ger upp. Det får räcka. Kliver sakta upp. Tittar mig i spegeln. Jag är vit i ansiktet. Släcker lampan och släpar mig ut till luftmadrassen i vardagsrummet. Min andra lägerplats eftersom sängen är för mjuk och jag får ont i ryggen. Lägger mig ner på rygg och blundar. Det känns bättre nu. Finns inget mer att spy upp. Kanske kan jag få några timmars sömn innan morgondagen med mer illamående, magont och kanske mer kräk.

Jag är magsjuk. Fy fan för att jobba på dagis!

Ännu en jul- och nyårhelg är förbi. Och båda lyckades bli ganska trevliga. Julen blev ungfär som jag hade tänkt mig. Äta äcklig gröt, paketöppning och sen iväg på middag hos farbror. Trevigt, stillsamt, lagom.
Nyår däremot lyckas aldrig bli som jag tänkt mig. Förra året..eller förlåt mig, förförra året var tanken att jag skulle bjuda hem några vänner på middag, men en efter en avböjde och plötsligt blev det bara jag och Hanna kvar. Fortfarande trevligt…men inte riktigt som jag tänkt mig.
Detta nyår hade jag alla möjliga planer, jag skulle kanske fira med Tim, middag med Hanna, Fia, Jocke, åka till stan och partaja med Tina och hennes vän, fest hos Brunken. Men det blev inte riktigt något av det. I slutändan bidde det middag hos mig med Hanna och Jocke och vid nio-tiden visste vi forfarande inte om vi skulle åka in till stan eller gå på fest i Väsby.
Det hela slutade med att vi blev kvar hemma hos mig och fick sällskap av Tina och hennes kompis som hette Linus eller Felix eller nått. Himla trevligt blev det i alla fall, kanske inte så mycket fest, men däremot en hel del tittandes på Eddie Izzard. Jag stortrivdes. Fick umgås med goda vänner, fick se på Eddie Izzard, fick skratta ihop med goda vänner åt Eddie Izzard, fick leka bartender och göra drinkar (och lyckas förbrukar en läsk, en mjölk och två flaskor sprit), fick göra och äta god mat (tack för hjälpen Hanna och Jocke, jag hade inte klarat det utan er), fick komplimanger för min inredning av Tina….fick en hel diskbänk full med disk. Nackdelen med att ha folk hemma hos sig. Men så fort huvudvärken började gå öven idag, nån gång där runt 16.30 på eftermiddagen så gick det ganska fort att röja undan.
Något nyårlöfte lyckades jag inte komma på på de sju minuter jag hade på mig innan klockan slog tolv, eftersom det var vid den tiden jag kom att tänka på det. Men vi kan väl säga såhär. Jag tror 2009 kommer bli, lite ljusare, lite roligare, lite bättre.